| K's profileK skriver så;PhotosBlogLists |  Tools  Help |
|
August 05 An Angel from TeheranPromenad 1) Köpa mjölk och bullar till ledssna/arga pojkar
Promenad 2) Mötte kusin Anna ,av en tillfällighet, i gräset vid Sickla Strand. Ett fint litet samtal utspann sig. Hon visste INGENTING om det som hänt.
Drack en kopp kaffe och åt nästan upp en hel smörgås - det måste väl vara ett friskhetstecken? ja, vi bestämmer det (friskhetstecken)
Telefonsamtal från E-g. Jag är arg, arg, arg på det som skickat mig hit ,där jag tvingas vara nästgårds till hell, i ångest.
Promenad 3) Mitt dagliga projekt att gå ner till Diesel och säga hej hej. Och vem kommer då? Min gamla livvakt, min skyddsängel och faktiskt jag tackar
himlens makter som skickat Alex i min väg. Alex som känner mig och mitt innersta. I Alex skydd tar jag mig över hårt trafikerade vägar.
Han berättar om sin relation, hur de klarat sig igenom sina små kriser. Han stöttar , tröstar, uppmuntrar, frågar och föreslår.
Kommer hem Telefonen ringer men jag orkar inte svara. August 04 Läkningsprocess true or false?Går ut och tittar på huset utifrån
rädd skakar
En arbetskamrat jag mötte sa; att Jag är nu på väg i en läkningsprocess
Måste repa mod. Tålamod.
Sista biten måste människan alltid gå själv
där finns ingen att hålla i handen
Modet - att gå sista biten upp på bron
som leder över till det nya
Jag samlar mig nu, repar på det Stora Modet att överleva och Leva.
Bara ångesten viker August 03 aftonAftonhimlen dovnar mörkblått går i svart.
En smula tröst att få släcka nattlampan
och slippa för ett par timmar.
En fläkt som ihärdigt snurrar, får äntligen sakta ner.
Och du, du som når mig över nätet, Tack att du finns, tack för stöd,
tröst och uppmuntran. Annan tideräkningByxona blev i ett huj för stora.
Så fick jag gå in en annan tideräkning, den som gäller när överansträngda nervsystem ska läka ut.
Så fick ordet Tålamod, en ny innebörd. July 30 Hur ska jag orka igenom?Ledsen att säga det, ännu mer ledsen att inse det;
Depressionsodjuret har stuckit ner sina klor i mig och jag kommer inte längre undan... July 27 MorTillbaka hos Mor, 92
De stora kryssningsfartygen glider tyst förbi utanför hennes gamla spröjsade fönster medan vi tågar igenom ritualerna;
Packa upp varor och kontrollera att inköpen blev korrekta
Fixa kaffe, två koppar, två små fat, två stora
Dela på en bakelse
Redovisa dagsläget
Betala räkningar
Skriva vykort till tant Margit
Klistra på en fjäril
"Dagarna är så långa, så långa
och ändå går de, en efter en"
Det välkända ansiktet. Ska det verkligen en dag bara finnas i mitt minne? otänkbart
July 26 Tidssprång den 25 juliBilen forsar genom Sörmlandslandskapet, det är dåsigt, gassigt.
De oroliga framtidstankarna susar ut genom fönstret och in kommer minnen av en födelsedag för 45 år sen.
Solstigen
Högsommar
Jag fyller 7 i ny klänning med gula hallon.
Mina föräldrar som älskar folk och fest, vänner och musik har bjudit hem grannar med sina barn.
Jag har två jämnåriga flickor vid min sida. Tant Ramqvist på andra sidan gatan har förörat mig den årliga presenten;
En stor körsbärskvist full av röda lockande bär. Jag är lycklig.
Mot kvällen spelar farbror Rune upp på gitarren kompad av farbror Nisse på dragspel.
Vi flickor dansar och våra 60-talsklänningar står som dansande dervishkjolar rätt ut när vi kokett snurrar runt
Natten är magisk, livet lovande, allt framför fötterna. Trädgården full av skratt och musik.
Kattnäs 2009
Jag har ett körsbärsträd men bären är små och lite beska.
Jag har 52 år bakom mig med högst selektiva minnen;
en sång, en doft, en färg - det mesta flyter ihop.
Jag har dock kvar min hallonklänning och i backen upp mot kyrkan växer RIKTIGA GULA HALLON!
 July 24 TyvärrFaschinerad
Fascination
Tjusande
Fängslande
Min gamla SAOL, inköpt julen 1980
vittnar om att min brist, min osäkerhet, sträcker sig långt tillbaka
ehuru ordet, med sina avledningar, är överstruket med gul penna.
Likaså affisch (blev absolut nödvändigt att tugga i sig under tiden som teaterproducent).
och tyvärr, tyvärr, tyvärr där kodordet värre fick föra mig på rätta vägar.
Kan det bli värre?
Ja, tyvärr. Ett samtal från Bosnien; "är rånad, misshandlad , men har fått tillbaka allting utom hemnycklarna."
Och ett samtal från Chania; "Rekommendera aldrig den här platsen till någon. Detta är inte Grekland."
Men annars är allt bra! Och jag följer Stinas råd; Man ska dricka mycket osv... Ett nytt försökVarje dag ett nytt försök
komma igång
ta sig igenom
trots alla känslor av omöjlighet, meningslöshet.
Idag har jag en tid att passa, det är bra.
Upgifter att utföra - bra.
Det tränger undan tankarna -mycket bra.
Går upp accompanjerad av the falling rain och bilar
mot våt asfalt Trust in him aloneHe makes a way out of no way
there will always be a way July 21 Psaltare och lyra1. Jag har sjungit sången en gång för länge sen. Den kom tillbaka just nu i natt då skyarna far på himlen.
Tycker texten är vacker. Jag längtar till lusten att sjunga och att lovprisa. July 20 igårMusiken ringer fortfarande i öronen.
Det fantastiska ljuset i orange, grönt, blått kastas fortfarande i kaskader mot mina ögon.
Men besviken är jag. Inte alls på konserterna, de var otroligt bra. men på att jag kände
mig så avstängd, inkapslad. Och ändå tvingade jag mig dit. För det hade jag bestämt...
Det bästa som hände var när jag cyklade hem i natt. Ett barn föddes! Hedvig! July 19 Lördag på jazzfestivalen 2009lördag 18 juli 2009
 
Meshell N´degeocello- värsta coola basistensöndag 19 juli 2009
|
| Tid | Artist | Scen |
|---|---|---|
| 13:30 | Still Black Still Proud | Skeppsholmen Stora Scenen |
| 14:45 | Pauline | Skeppsholmen Nya Scenen |
| 15:45 | Booker T (USA) | Skeppsholmen Stora Scenen |
| 17:00 | Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet | Skeppsholmen Nya Scenen |
| 18:00 | Raphael Saadiq (USA) | Skeppsholmen Stora Scenen |
| 19:15 | Raul Midón (USA) | Skeppsholmen Nya Scenen |
| 20:15 | Joss Stone (UK) | Skeppsholmen Stora Scenen |
| 21:30 | Emiliana Torrini (UK) | Skeppsholmen Nya Scenen |
| 22:30 | Erykah Badu (USA) | Skeppsholmen Stora Scenen |
July 17
16 juli högsommar
Vi åker till Trosa jag och H och M.
Jag ser andra människor,lekande barn, semesterfirare
depressionen släpper sitt klofingrade grepp om min nacke för en stund.
Jag andas ut...
July 16
15 juli
Ett svar, ett rop från Havet, kom på min fråga; "Ska jag...?"
Ja men då fortsätter mitt ego-skrivande lite till.
Går och tänker på en sång av Barbro Hörberg;
Om en kvinna som var ensam på kvar på landet.
Allt var vackert och fint och lugnt-på landet,
men vad gjorde han i stan, egentligen?
Känner nån igen den?
July 14
14 juli i Kattnäs Sörmland
Ska jag fortsätta skriva? Ska jag ta time out?
är allt bara Olämpligt, Orätt och Osunt?
Jag kämpar vidare medan Odjuret biter mig i nacken.
Odjuret Olusten Oviljan, lustigt nog samma O´n som i
de åtrådda; Oerhörda, Ofantliga, Otroliga, Ofattbara.
Det storartade Livet jag längtar som hindras så Oavkortat
av Oro och Oförmåga,
Ordleken blir ett fängelse.
Jag lämnar det, går ut och planterar;
rosor, pioner, riddarsporrar, höstflox, rensar sedan liten gädda,
gräver upp pepparrot till såsen, åker in till Ica och köper kattmat! (sneglar på de andra små tanterna)
köper Sheba för 8.90 till Midas, för lunch, Midas som INTE sviker mig.
Vi äter gäddan till kvällsmat, jag och Baby C, och Midas sitter uppe på duken med sin gäddtallrik.
Jag säger er allt detta för att ni ska se att jag minsann kämpar emot efter bästa förmåga.
Jag försöker ...hylla...sommaren så länge jag kan.
Vintermörker kommer - O-avsett...
July 13
It never rains in California
Att lugna ner sig på landet är nog för närvarande det bästa jag kan göra.
Här händer INGENTING om inte jag själv sätter igång nåt.
Det största som händer på en dag är att Janne kommer ner med länspumpen.
Lite senare går han upp med samma länspump.
Midas kommer ner, lägger sig och snurrar runt i solen på terrassen.
Går upp igen.
Jag och kopparormen får för oss att bada samtidigt. Jag säger åt honom att här. fom NU,
är det damerna först som gäller.
Sädessärlan matar oupphörligt ungarna, fjärilar fladdrar sommarlojt.
Men igårkväll chattade jag med min kusins dotter (mig jämnårig) från Port Townsend,
en liten hamnstad i Oregon (blir det väl?). Det blev ett nära och varmt samtal som
flög med blixtens hastighet över kontinenter och oceaner...Jag längtar dit och ffa till
Californien. Med Ch i släptåg och som väskbärare!
July 12
12 juli 2009
Människan är en förbluffande varelse. Det är så mycket som liksom inte syns...
Så mycket psykologisk kropp. Komplicerad psykologisk funktion som föds i det biologiska.
Jag kan bara säga; jag erfar. Och förvånas! Lika mycket över mitt eget beteende som de andras, de närmsta, hans.
Grundprinciper som längtan efter livskraft, överlevnadskraft får oss att bryta de löften vi känner men aldrig uttalat.
Det största behovet; Trygghet, chackras med hit och dit. Ett högt spel och ingen vet var det slutar.
Och som jag upprepat i alla tidigare bloggar så pågår ett naturens utfläkande i prakt och överdåd;
Jasminblom, Polkagrisros, Ringblommor, Doftpioner....
Nu ensam och lämnad till min egen ångest. Jag står ut, jag gräver en lång, lång tunnel men har ingen aning
om var jag ska komma fram i för land
|
|
